Fashion is for Fashion people

Hej hej!

Idag så hann jag med en liten shoppingrunda innan skolstarten, eller snarare så fastnade jag i ett par provrum.. det finns väldigt mycket fint i många butiker just nu, och då särskilt ett plagg, tunikan. Det finns inget plagg som man känner sig så bekväm i och som kan användas och kombineras på så många olika sätt, både till vardags och till fest. Lindex och Indiska har t ex flera fina tunikaklänningar, både enfärgade och mönstrade, bör ses! Jag har tänkt spara alla mina pengar till den kommande Barcelonaresan och gjorde därför inga inköp trots att det var frestande.

När jag sedan gick förbi second hand affären old touch på Upplandsgatan, gjorde jag ett rikigt fynd. Denna affär rekommenderar jag förövrigt till alla nostalginördar med en ganska tunn plånbok. Här finner du fina hårspännen och öronclips til mycker rimliga priser, och dessutom finns det hur mycket roliga klänningar från 50, 60 och 70 talen som helst. En fröjd för ögat. Idag så hade de en fyndlåda utanför affären, 20 kr för allt och jag hittade en jätte söt liten svart väska med ett broschknäppe på. Dessutom köpte jag ett klarblått rosett hårspänna som perfekt matchade min blå scarf som jag lånat ur teatergarderoben...

Modegurun Miranda har talat, känn dig inspirerad!

ps. Några helläckra bilder på mig själv där jag poserar i mina fynd saknas, jag är ledsen men jag äger ingen digitalkamera och känner ingen lämplig fotograf. Jag jobbar på det. Ds.

Nightmares

M: Öh... hej jag heter Miranda å jag eh ringde igår, jag undrar om eh, typ sommarjobb!?

Nej det är tyvärr inte en mardröm, det var däremot drömmen om Hultsfred jag hade i natt. Jag drömmer ganska ofta om dekadenta festivalscener i lera och tårar. Och Åsa och Siri och Stephanies blonda hårsvall hade färgats gula i regnet.

Och min karriär som skådespelerska kan ni se i stjärnorna efter. Generalrepetion, nej tack!

Blue velvet

De senaste två dagarna har jag inte intresserat mig för något annat än mediala seanser. Jag läser en bok av Jan Fridegård "den gåtfulla vägen", det är en bok där han beskriver sin väg mot att få ett bevis för spiritualismens existens. Jag har plågat de flesta i min omgivning med att fråga om de tror att det kan vara möjligt att man får kontakt med de döda genom skrivseanser eller matrialiseringsseanser. När man läser en seriös bok, så till vida att den är inbunden som vilken vanlig bok som helst , med omslag, kapitel mm så är det svårt att helt håna det som står skrivet i boken. Jag har väl en inbyggd respekt för folk som får sin bok tryckt att jag inte helt kan förlöjliga deras budskap. Trots detta så ter det mig helt otroligt att döda männiksor skulle ta kontakt med oss genom silvettrumpeter som svävar runt i tomma luften, eller att det skulle finnas indianer och medicinmän från formtiden med namn som black eagle eller Kokum som "vaktar" dessa seanser. Det hela verkar med andra ord som något helt absurt skämt, men ändå finns det en hel hylla på bibilioteket om dessa fenomen. Det verkar som att jag har missat något vesäntligt och skulle därför vilja ta reda på hur vanlig denna spiritualistiska tro är. Och vad är egentligen skillnaden mellan spiritism och spiritualism? Jag är förvirrad, detta är en helt ny värld för mig. Tidigare har jag skrattat åt TV program med liknande teman som jag zappat förbi, men den här rörelsen är tydligen mycket mer seriös ändå. Det återstår att utforska. Om någon kan komma med tips om litteratur, eller allra helst har kontakt med ett riktigt medium så tveka icke, gör era röster hörda!

Kids

Att bjuda på mig själv är inte min starka sida. Det märks tydligt när det är fråga om att stå på en säng och deklamera dikter av Joseph Brodsky på ett trovärdigt sätt. Men jag försöker och förhoppningsvis utvecklas jag.

Jag längtar till sommaren, Emmabodafestivalen och att resa runt i Europa. Jag vill att Emmaboda ska boka Säkert! och the Concretes, och jag vill få ett jobb på ett trevligt sommarcafe där all personal är jättetrevlig och jag kan tjäna ihop 12 000 på en månad... Jag vill att någon ska skriva ett MVG arbete i Fysik åt mig om relativitetsteorin, och att någon annan, eller samma person skriver ett religionsarbete i samma kaliber om spiritismen eller någon annan religiös rörelse. Sedan skulle det inte vara fel om jag och mina vänner kunde få bo i vår lägenhet under sommaren och ha ett litet mysigt kollektiv tillsammans, sitta uppe halva nätterna och leka rödvinsvänster, filosofera och komma på lösningar på alla världsproblemen, känna oss som ungdomar 1968.

Stockholms parker skulle vara gröna och inbjudande (och råttfria, vi måste tänka på Stephanie). Picnic på långholmen, promenader på djurgården, se på solnedgången från västerbron.

Twist and Shout

Jag vet inte riktigt i vilken riktining min blogg är påväg. Jag lyckas inte hålla mig till någon struktur eller till något återkommande tema. Det är väl så de flesta bloggar är men det vore inte dumt att vara den som bryter trenden. Btw. Det finns ingenting som är så avslappnande som att lyssna på tidiga Beatles album. Det är så otroligt lätttsamt och uppiggande att man alltid får energi att göra sådant som man dragit sig för väldigt länge. Så var det när jag skulle analysera Edith Södergrans dikter, jag lyssnade på "please please me" och hade plötsligt ett färdigt arbete på fyra sidor.

"Här, liksom i många fler exempel i Ediths (framförallt tidiga) diktning finns svindlande drömmar och en oerhörd längtan djupt rotad. En längtan, och en saknad efter något, av någon? Något som finns där, i fjärran omöjligt att sätta ord på. En längtan som bara kan beskrivas som skymningens violetta färg, tystnad djup i sommarens mitt, gamla dagars ljuvhet eller höstens sista blomma"

"Edith Södergran är en mästare på att måla upp bilder och subtila nyanser för läsarens ögon. En del rader i hennes diktning får en att förflyttas någon annanstans, eftersom naturbilderna är så signifikativa tar man dem till sig och gör dem till sina egna. Känslan av vemod, nostalgi och bitterljuv längtan som finns i gömda de flesta människohjärtan återspeglar hon på ett så beskrivande och självklart sätt att det varken blir banalt eller sliskigt sockersött. "

två utdrag ur texten. Det låter visst som att jag dyrkar människan. (och då lämnade jag ändå stycket om den eteriska glöden...)

Live to tell

Igår fick jag ett samtal på min mobil från ett främmande nummer, det såg ut att komma från utlandet. Mycket nyfiken svarar jag och rycker till när någon skriker:

-Hi this is Madonna! Det var skrämmande, jag var i nog i något slags chocktillstånd, men han inte fundera på från vem detta ganska konstiga skämt kom ifrån innan jag förstod vad det handlade om.

H&M såklart. Haha.

Kissing the lipless

Sömn: nästan exakt 10 timmar.

Jag är utvilad och har ätit frukost och är färdig med morgonbestyren, men skolan börjar inte förän om en timme och en kvart. Jag känner mig lagom harmonisk och försöker komma på vad som behövs packas inför veckan. Att vara skilsmässobarn är inte det lättaste då det man verkligen behöver alltid finns hos den andra föräldern, men ibland så är det ändå som att fördelarna med det överväger nackdelarna. Omväxling och luftombyte. Igår morse regnade det, men det gjorde ingenting, det var utförsäljning på Humana (fd UFF ), ALLA plagg kostade en tia och jag och Stephanie fyndade en hel del spännande plagg som utvidgning till partygarderoben. Sedan fikade vi på cafe Nero med en ny bekantskap och allt kändes sådär lagom bakfylleslappt som det bara kan göra en söndagdagenefter.

Lång fågelkvitterpromenad med vänninan Åsa, tillsammans utforskade vi Abrahamsbergs gators dolda hemligheter. Mer än tio år i samma kvarter och ändå har man inte sett allt vad de har att erbjuda? Är inte livet en enda lång upptäcksfärd...?