Panic

Panikskriva, fast jag har defintivit mig själv att skylla när det gäller den punkten.

Jag har inte rätt att vara olycklig, samtidigt har jag inte rätt att vara glad, vet inte hur jag ska ta saker som går ut över mitt förstånd, som är så ofattbart orättvisa, saker som är för stora för mig att fatta att jag skjuter bort dem totalt. Jag vet inte ens varför jag skriver om det här. Men det stavas dåligt samvete och jag kan verkligen inte hantera det. Och jag borde verkligen må mycket mera dåligt än jag gör.

Jag har förstått att vissa saker bara kan bli på ett sätt, tror jag. Eftersom det, egentligen är så mycket mindre vikitgt, en droppe i havet, ett hjärnspöke, fast ytterst fysiskt. Men lättare att tänka på trots allt. I nyktert tillstånd helt hanterbart, något jag själv väljer att hålla kvar.

would you like to be

Om 10 minuter måste jag bege mig till Brommaplans tunnelbanestation och åka till mitt ganska nya jobb som jag inte alls gillar och som innebär att man måste bära keps, det mest osmickrande plagget i världen!?
Men jag kan ändå inte låta bli att vara glad för jag tänker på min en kärlekshistoria LP som ligger i tryggt förvar i en plastpåse på nostalgipalatset och som kommer att bli min så fort jag tittar in där och tar fram 75 spänn, visserligen inte i bästa skcick men vad gör det, bara känslan av att ÄGA den och känslan av att få höra musiken. Åh, jag har blivit smittad av Stephanie. Dessutom ska jag även köpa en smiths LP för 80 kronor i mycket fint skick, jag bara älskar omslaget!

Wheiii, nu kan jag bara inte vara jobbdeppig, grattis mig!

sun sun sun

Försöker pussla ihop lite pusselbitar. Hur en sak har lett till en annan? Försöker få ett sammanhang och göra mig av med en massa onödiga papper som legat i hörnens dåliga samvete hela vintern. Försöker blunda och förstå varför jag har så himla ont i magen, varför allt känns så himla smetigt. Såpaaktigt, men ändå fruktansvärt litet och betydelselöst. Som ett dockskåp där ingenting som utspelas egentligen är värt att tas på allvar, snart kanske jag vaknar upp ur legoland och upptäcker verkligheten.

Forever young...

Det är meningen att jag ska plugga fysik. Men jag är inte kapabel till att förstå ljusets brypunkter, inte just nu. Så jag SKITER FULLSTÄNDIGT i fysiken, (yes I'm a rebel!!!) och ritar en plansch istället. Och styr min kosa mot ungdomsgården, well, also called BABA sonic.

YEAH!

ps. planschen ska användas när vi startar en 60 tals klubb, detta är alltså bara en liten försmak på vad som komma skall. Återkommer när datum och lokal är fixat, hehe... tjejerna med många bollar i luften.... ds.

There's a place

Promenader är beroendeframkallande. Promender med vind i håret och sol i nacken. Promenader med mp3 spelare eller promenader med goda vänner. Promenader i stan eller på landet... med eller utan slutmål.

När man går finner man ofta lösningar på problem, eller så kan man rensa huvudet på onödiga tankar. Sådant som verkar vara oöverstigligt, ångestframkallande, eller bara fruktansvärt sorgligt hamnar i ett annat ljus. Ofta har man hamnat i ett mönster där man ältar samma sak om och om igen, när man går vidgas perspektiven, kanske kan man se ett problem från ett annat håll? Promenader är helt enkelt som balsam för själen.

Det var dagens hälsotips, se jag är inte bara en modeguru, utan en hälsoguru också!

Magical mystery tour

Som nätter faller dagar när sömnen tagit slut. Förundras över hur snabbt idèer tar form, frodas och tonas ut. Att vilja göra allt men ändå inget, blekblå vardag, sockervaddsnostalgi... Varför 2007 och inte 40 år tidigare?

Man vill jämföra sig själv med alla andra och veta vad som rör sig i sinnen som man aldrig kommer få förnimma inifrån. Att bara vara sig själv är en hisnande känsla, samtidigt finns det en trygghet i att kunna stänga andra ute. Konstiga magiska ögonblick, när plötsligt drömmen förvandlats till här och nu, som man enligt teorin borde vara två för att uppleva. Men vilkas uppenbarelser även skulle kunna vara ett hjärnans spratt, en felsignal från huvudet till en nerv, ett enzym som hamnat på fel ställe.

Fast varför inte fortsätta låtsas, hoppas, inbilla sig. Om det är vad som gör vardagen.

(What's the story)- morning glory

Dagens tips: IKEA:s micropizza!

Försvinnade god....