Mondays snow

Nyårsaftonsmorgon, vaknar av att min mobil ringer ilsket, någon från burger king frågar efter en Emelie, godmorgon! Man lär sig inte av sina misstag och ettårsjubieléet firades med konstant illamående och huvudvärk. Jag tänker inte avlägga några nyårslöften, det vore nog det sämsta jag kunde göra.

Minns milleniumskiftet då snön låg tjock på marken och himelen var overkligt blå och jag kände domedagskänslan dunka i bröstet påväg ner till Brommaplan. Åtta år senare är det svårt att relatera till den människan som var så säker på att jorden skulle gå under eller något lika allvarligt efter tolvslaget.

Funderar på vilka låtar jag måste ha lyssnat mest på under 2007, bara för att jag älskar det där med ofantasifulla listor men det är svårt att komma på vad som inledde året. Återkommer möjligtvis.

Elliot Smith: Son of Sam
The Embassy: Call it what you want, it pays to belong
The radio dept: I wanted you to feel the same
Northern picture library: lovesong for the dead Che
Shout out louds: Impossible
Säkert!: Det kommer bara leda till något ont, Vi kommer att dö
Fancy: Colder than ice
Days: Echo of last summer
Cats on fire: Stars
Orange juice: Rip it up
Kinks: Tired of waiting for you
Kings of convenience: Homesick, Failure
Trembling blue stars: The tenth of always, the rhythm of your breathing
Blonde redhead: Silently
Fleetwood Mac: the chain
Twig: Indigo
The Clientele: Reflections after Jane
Fireflies: Cherry blossom girl
The Stone roses: Made of stone
The Concretes: Teen love
David Bowie: Oh, you pretty thing...

Och sedan spårade det ur, för det är så svårt att komma ihåg allt som känts viktigt och det är ju omöjligt att välja ut bara en låt från ett jättebra album som man sönderlyssnat och det blir snabbt alldeles för många låtar. Om jag bara fick nämna ett band som har förgyllt så många iskalla vandringar mellan tunnelbana och ytterdörr och vars musik jag höjt till skyarna 100 gånger om och som väldigt mycket representerar hela året och även 2006 så blir det iallafall the Embassy, men egentligen finns det väl mycket som är bättre och jag undrar om jag inte redan utnämnder the Clientele till 2008:s embassy. Visst finns det någon sorts förtröstan och trygghet i 2008!? Jag har tyckt det hela tiden!

Voices in the mall

Mera Fruängen.

A little more conversation, a little more action...

Dagsrapport:

1. Ta sig ut till nattsvart Fruängen ensam i upplyst tunnelbanevagn, gäsp, gäsp, försöka koncentrera mig på bok.
(Minns ni "aldrig mera Fruängen!?" btw.)
2. Sätta sig framför datorn som vilken dag som helst, headseatet krånglar lite, ring, ring, "hallå, hallå , jag har några cylindrar här..." " Jaha då kopplar jag dig till en säljare då". Alltid käck och glad.
3. Välbesökt chokladburk, "Hehe, man får väl passa på..." svar: "Hehe, jadå, de godaste bitarna tar slut först...". Kaffepaus fem min.
4. Tråkigt, facebook, varför kommer inte posten?
5. Gäsp, gäsp, läsa lite, småprata lite om skillnaden mellan en vanlig faktura och en samlingsfaktura= ingen. Posten dröjer.
6. Lunch.
7. Sortera post i olika fack.
8. Dagens roligaste: frankera brev med en spännande apparat.
9. Gäsp, gäsp, läsa, facebook. Minuterna tickar på.

Fairytale in the supermarket

I hela mitt liv har jag älskat juledagen mest men i år så har den varit sådär. Men det spelar ingen roll för jag är glad ändå och tycker att det mesta sker i livet på ett bra sätt. Önskar bara att alla människor blev mer harmoniska med sig själva. Det behövs.
"Webeliveinalandoflove2008".

Förnuft vs partyflicka. Vad ska jag välja!? Eller svara inte, mitt förnuft är aldeles för flyktigt.

Hejhå, julelunch!

Just like honey

Igår kväll på vägen hem var jag den mest gnälliga och jobbiga människan i världen. Hoppas att de som fick uthärda min egentligen helt ogrundade negativitet förlåter mig.

Idag skiner världen med ett annat ljus, känner att jag harmonierar med adventssjärnornas sofistikerade skimmer i Vasastan-lägenheternas stora upplysta fönster. De andas svensk svalhet och man kan riktigt ana bergen av BR-leksaker inslagna paket som ligger där inne någonstans listigt gömda för klåfingriga små händer i väntan på hedersplatsen under 500 kronors granen. Glitter, nystrukna gardiner och "I'm dreaming of a white christmas".

Jag har visst snöat in på julbloggandet, men det kan inte hjälpas.

Ska aldrig mer handla julklappar eller andra saker för den delen på kortet, kreditkort får mig att tro att jag är gjord av pengar, måste anställa en privat ekonom. Åter återkommande teman.

Fortsätter att vårda mitt koffeinberoende och inom kort jobbar jag inom resebranschen. Puss!

The violet hour

Mitt rum doftar rosa utblommad hyacint hela natten igenom och därefter formas mina drömmar. Vill nynna "En sockerbagare" till ljudet av barnskratt och bubblande knäck i resten av mitt liv.

November, vadå?

Ögonlock som faller igen 20:28.

Fyra dagar kvar till jul bla bla bla och godjulandet har redan börjat gå mig på nerverna.

Hemma.

Something happened

Hej!

Det börjar alltså dra ihop sig, dags för sammanfattning 2007. En överblick av året har blivit ett måste, att förklara en tidsepok med de mest träffande orden är varje skribents största julklappsdröm. För vem vill inte få till den där "haha, ja just precis sådär var det!" känslan i sin text, fullspäckad med adjektiv i tiden. Jag har läst listor i mängder, "de här låtarna lyssnade vi på" "här dansade vi oss svettiga" "dessa världshändelser brydde vi våra hjärnor med" mm mm, i en enda salig röra. Och jag rannsakar mitt inre och försöker hitta orden som förklarar just MITT 2007.

Men det finns så mycket att säga att det inte blir någonting, och just i det finns nog nyckeln till det essentiella detta år, i vakuumet mellan allt och inget.

Fortsättning lär följa.