hours pass like centuries

Hela gråheten föll ned från himlen på samma gång och plötsligt finner jag mig där under och i ett med den jämna färgtonen. Det är ingen idé att börja klistra ihop ett dekorativt kort en sådanhär dag, jag häller ut halva klisterburken över köksbordet och allt blir en kladdig blyertsmet man bara vill gråta utav. Det finns ingenstans att vända sig med sina besvär när man är sjuk, man får en "vårdadigsjälv" bok, det är allt. Så jag läser i "vårdadigsjälv"- boken och finner snart att jag har ungefär hälften av alla åkommor man kan ha och då är det ingen idé att ens försöka läsa akademisk engelska på 500-sidor, ännu mindre tvätta klister från bordsytor. Inte ens karamellkungens smågodis samakar tröst och det är mörkt och alldeles tyst därute.