Som receptionista möter man dagligen en stor mängd olika röster, utan ansikten. De flesta går en förbi, den stora massan, men så är det en och annan som blir en riktig madeleinekaka. En dag ringer X, en annan Y, den tredje Z, detta kan jag sitta och småskratta åt åtminstone i en halvtimme tills att någon undrar varför man flinar så mycket. Det roliga är att man föreställer sig dessa i färd med att beställa olika pneumatiska komponenter, kontrasten liksom. Hihi.
Bästa från igår: Lillebror tejpar, jag tappar, min finaste skiss sitter fast i parketten, (dubbehäftande tejp håller vad den lovar), jag blundar och gömmer mig i ett hörn, pappa och bror kämpar med sax och kniv, jag kämpar mot sammanbrott och tårar.
Men slutet gott allting gott, pappret var nästan helt och parketten likaså.
-Har hittat ett recept på mazarinkaka med hallonglasyr!!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment