accuracy

Det känns som att jag sovit i tre dagar i sträck och äntligen har vaknat. Allmänt seg och har inte haft lust för någonting, möjligtvis godis och kaffe, det har varit ok. Tillståndet kulminerade igår, fick lock för örat efter morgonduschen och det blev bara värre hela dagen, bodde i min egen lilla värld fram tills natten då jag somnade med tjut och tryck över vänster öra. Fick även en allvarlig panikattack när jag skulle luncha med min syster på Herrmans annars så trevliga vegetariska restaurang. Horder av feta äckliga stadsduvor hoppade runt på borden, de är som råttor fast värre, inte rädda för människor alls, helt hämningslöst tar de de lämnade matresterna i besittning, utan hänsyn till matgästerna. Tur att man kunde flytta till inneborden.

Det där med locket för örat fick mig just att tänka på fjärde boken i Wilhelm Mobergs Amerika- serie, den är inte riktigt som de andra böckerna i serien, inte lika torrt verklighetsförankrad. Den unga mannen som varit ute och letat guld får problem med örat och börjar höra röster i det under nätterna. Tillslut står han inte ut längre utan tar livet av sig. Sådana saker berör en inte vidare om det händer i den typen av bok som man väntar sig att något sådant kan hända, men när det verkligen inte hör till helheten så får det andra proprtioner och ger en påtagliga obehagskänslor. Som i en bok av de som skrivit Bert- böckerna, den slutar plötsligt med att en kille stryper sig själv efter en idrottsturnering, det blir så himla fel, så bisarrt, sådant händer inte i skojiga pojk-tonårsböcker om puberteten, kommer inte ihåg förloppet exakt men minns att det fick mig att må uppriktigt dåligt, det om något att bryta mot bestämda konventioner.

Idag lyssnar jag på the cure, har inte bildat mig någon större uppfattning om dem tidigare, men upptäckte just att vi har 17 album på delad musik så det finns ju förutsättningar.