Bortblåst, borttappad, bortsprungen, är känslan som tyngde mitt hjärta. Nu nalkas ljuva sommar, då gräs och gröda gror... och plötsligt befinner jag mig i en fas där det mesta tycks lösa sig. Kvar finns dock en skugga av överbemannande stress, bakom mina ögon vilar en svag huvudvärk, ändå ingenting som det är svårt att stå ut med.
Nytvättat, nyfönat hår, nystrukna lakan, nyplockade buketter, doften av nyklippt gräs... "sjung om studentens lyckliga dagar". Sömnlösa, nära drömlösa nätter, tystnaden av andetag och datorns brus. Högtalarna ligger prydligt nedpackade i en papperspåse i resten av rummets ostrukturerade kaos, en härd av påbörjade minnen från året som gått. Något som jag vet att det kommer dröja innan jag tittar åt. Nu ska det mesta handla om parker, trädgårdsfik och mönstrade klänningar. Och lite om slutbetyg, framtidsplaner och nattöppna sommarklubbar.
skip to main |
skip to sidebar
Eight
2 comments:
Du får det att låta så bra. Och jag känner att jag för en gångs skull kan identifiera mig med känslan för det är inte hopplöst, om än lite hemlöst och arbetslöst.
Och här sitter jag och samlar damm, bokstavligen. Onsdag, jag säger då det, en dag blir det onsdag.
även om jag slutligen har lämnat den gråtmilda perioden som vi delade bakom mig så känner jag hur det vattnas i ögonen av att läsa alla fina rader. Du skapar ett skimmer över en tid full av stress, prestationsångest, drömmar och förhoppningar. Ibland glömmer man nästan allt som faktiskt är fantastiskt och det verkar som att vi samtidigt börjat inse det igen..
Post a Comment